Elagabalus är en av de mest kontroversiella kejsarna i Romarrikets historia och har jämförts med Caligula för sin extrema excentricitet och dekadens. Historikern Edward Gibbon beskrev Elagabalus som en ungdom som ”överlämnade sig till de grövsta nöjena och ohämmad vrede.” Elagabalus, som också anses vara en av de första kända könsfluktuerande härskarna, väcker idag intresse för sitt komplexa liv och sitt unika inflytande på romersk historia.
Vägen till makten
Född som Sextus Varius Avitus Bassianus, tog Elagabalus sitt namn från solguden Elagabal, som de tjänade som överstepräst innan de blev kejsare. Deras maktövertagande var resultatet av intriger av deras mormor, Julia Maesa, som utnyttjade ett instabilt politiskt klimat för att bana väg för sitt barnbarns uppgång. Vid bara 14 års ålder blev Elagabalus kejsare den 16 maj 218 e.Kr., efter att den tredje legionen i Raphana svurit trohet till den unge prästen.
Religiösa reformer och kontroverser
Elagabalus regeringstid kännetecknades av religiösa kontroverser. Som kejsare försökte de införa dyrkan av solguden Elagabal som den främsta religionen i Rom. För att cementera denna förändring lät deras mormor placera en målning av Elagabalus ovanför gudinnan Viktorias staty i senaten, vilket tvingade senatorer att göra offer till kejsaren.
Elagabalus blev överstepräst i sin egen religion och genomgick en omskärelse för att förstärka sin roll. De arrangerade ceremonier där de dansade runt ett altare för solguden, ackompanjerade av trummor och cymbaler. Dessa handlingar möttes av stark kritik, men de utmanade också traditioner genom att tillåta kvinnor att delta i senaten, något som tidigare var förbjudet.
Ett liv präglat av sexuell frihet och dekadens
Elagabalus livsstil var både extravagant och provocerande. Historikern Cassius Dio rapporterar att kejsaren sminkade sig, rakade kroppshår, använde peruker och kosmetika för att förbättra sitt utseende. De ska även ha prostituerat sig i Roms krogar och bordeller samt anordnat orgier i sitt palats. Enligt vittnesmål valde de gäster som tvingades kalla dem ”mätress” och erbjöd ofta höga ämbeten till sina älskare.
Elagabalus hade också en rad skandalösa relationer. De var gift fyra gånger, varav två med en vestalisk jungfru vid namn Julia Aquilla, vilket orsakade upprördhet i samhället. Deras mest kända älskare var Hierocles, en slav och gladiator som Elagabalus kallade sin ”man”, medan de själva titulerade sig som hans ”hustru” och ”drottning”. Det ryktas också att de offentligt gifte sig med en annan man, en atlet vid namn Zoticus.
Könsidentitet och operationer
Elagabalus anses av vissa vara en tidig föregångare till modern könsidentitet, då de ofta uttryckte en önskan om att byta kön. De erbjöd enorma summor pengar till läkare som kunde utföra en könsbekräftande operation, vilket gör att de ibland betraktas som en tidig transpersonlig figur.
Slutet på deras regeringstid
Elagabalus’ extravaganta livsstil och kontroversiella regerande skapade missnöje bland romerska legioner och senaten. Deras mormor, Julia Maesa, insåg att hennes barnbarns popularitet dalade och stöttade istället deras yngre kusin, Alexander Severus, som efterträdare. År 222 e.Kr. mördades Elagabalus och deras mor av Pretoriangardet. Deras kroppar släpades genom Roms gator och kastades i Tibern. Deras religiösa reformer revs upp, och kvinnor förbjöds återigen att delta i senaten.
En komplicerad arv
Elagabalus har lämnat efter sig ett arv som både chockerar och fascinerar. Medan deras excentricitet och skandaler ofta överskuggar deras regeringstid, erbjuder deras liv en unik inblick i frågor om kön, religion och makt i det romerska imperiet.
