Maria Stuart – mer känd som Mary, Queen of Scots – är en av historiens mest omskrivna och missförstådda kvinnor. Hon var Skottlands drottning redan som baby, Frankrikes drottning som tonåring, och tillbringade nästan halva sitt liv som fånge i England. Hennes liv kantades av dramatiska vändningar: politiska intriger, religiösa konflikter, kärlek, svek och slutligen avrättning.
Men nu har historien fått ett nytt kapitel.
Forskare har lyckats dechiffrera över 50 hemliga brev som Maria skrev under sin tid i engelsk fångenskap. Breven, som länge legat gömda i franska arkiv och troddes handla om något helt annat, visar en intelligent, beslutsam och sårbar kvinna som kämpade för sitt liv – och för sin son. Vad berättar dessa brev som historieböckerna har missat?
Innehållsförteckning
Ett barn på tronen
Maria föddes den 8 december 1542 på Linlithgow Palace i Skottland. Bara sex dagar gammal blev hon drottning, efter att hennes far, kung Jakob V, dött plötsligt. Riket hon ärvde var splittrat – både politiskt och religiöst. Katolska och protestantiska adelsmän kämpade om makt, och Maria blev snabbt en symbol för katolskt hopp i ett allt mer protestantiskt land.
För att skydda henne från inbördeskrig och engelskt hot skickades hon 1548 till Frankrike, bara fem år gammal. Där växte hon upp vid det franska hovet – elegant, välutbildad, flerspråkig och redan förlovad med tronföljaren Frans.
Frankrikes drottning – och änka vid 18
År 1558 gifte sig Maria med Frans, och året därpå blev de kung och drottning av Frankrike. Men glädjen blev kort. Frans dog i en öroninfektion bara 16 år gammal, och Maria – nu änka vid 18 – tvingades återvända till Skottland. Landet hon återvände till var inte längre det katolska kungarike hon lämnade som barn. Den protestantiska reformationen hade segrat, och Maria, katolik i ett protestantiskt rike, fick genast fiender.
Ändå lyckades hon i början hålla balansen. Hon regerade med viss skicklighet, och många skottar – även protestanter – uppskattade hennes skönhet, intelligens och hovkultur.
Tre äktenskap, ett mord och en nation i chock
Maria gifte sig 1565 med Henry Stuart, Lord Darnley – en man med kungligt blod, men också ett oberäkneligt temperament. De fick en son, Jakob, men äktenskapet blev snabbt stormigt. Darnley kände sig åsidosatt, och 1566 deltog han i mordet på Marias sekreterare, David Rizzio – mitt framför hennes ögon, medan hon var gravid.
Ett år senare hittades Darnley död i en trädgård efter att hans hus sprängts. Kroppen var oskadd – han hade troligen kvävts eller mördats innan explosionen. Misstankarna föll på James Hepburn, Earl of Bothwell, som kort därefter gifte sig med Maria. Många trodde att hon var medskyldig till mordet, eller åtminstone visste mer än hon erkände.
Skandalen blev enorm. Den skotska adeln reste sig, och Maria tvingades abdikera till förmån för sin ettårige son, Jakob VI. Hon flydde över gränsen till England – i hopp om att hennes kusin, drottning Elisabet I, skulle hjälpa henne återta tronen.
Från kunglig flykting till politiskt hot
Men Elisabet tog inte emot henne som en vän – utan som en rival. Maria var barnbarn till Henry VII, och många katoliker i England ansåg att hon var den rättmätiga arvtagaren till Englands tron. Elisabet, som själv inte var gift och saknade arvingar, fruktade Marias popularitet och släktskap.
Maria sattes i husarrest, där hon förblev i 19 år. Under denna tid flyttades hon runt mellan olika slott – alltid övervakad, alltid kontrollerad. Trots detta lyckades hon hålla kontakt med omvärlden genom ett sofistikerat nätverk av spioner, rådgivare och brevduvor – ibland bokstavligen.
Det är dessa brev som nu, över 400 år senare, avslöjar nya sidor av Maria.
Koder, bläck och osynlig maktkamp
De brev som nyligen dechiffrerats är skrivna med kodad fransk chifferskrift – komplicerade symboler som liknar maskinskrivna tecken. Breven hittades i franska arkiv, felmärkta som italienska dokument. Det var först 2023 som ett internationellt team av forskare lyckades knäcka koden.
I breven skriver Maria om sin isolering, sin hälsa, sin oro för sonen Jakob, och sin frustration över att inte kunna påverka sin situation. Hon uttrycker också misstankar om förräderi från personer i hennes närhet och diskuterar möjliga allianser på kontinenten.
Breven är både strategiska och personliga – skrivna med kluven röst: en drottning som planerar politiska drag och en mor som längtar efter sitt barn. De visar en kvinna som inte gett upp, som fortfarande kämpade för sin sak – och som visste att varje ord kunde vara hennes sista chans.
Babington-komplotten – den sista spiken i kistan
År 1586 avslöjade Elisabets underrättelsetjänst, ledd av Sir Francis Walsingham, ett brev där Maria ska ha godkänt en komplott att mörda drottningen. Konspirationen, känd som Babingtonkomplotten, gav Elisabet den anledning hon väntat på. Maria greps, åtalades för högförräderi och dömdes till döden.
Den 8 februari 1587 avrättades hon i Fotheringhay Castle. Hon bar rött – martyrernas färg – och dog värdigt, enligt vittnesmål från samtida. Hennes sista ord var en bön till Jesus.
Arvet efter en avrättad drottning
Marias död blev inte slutet – utan början på en legend. I katolska länder betraktades hon som martyr. Hennes brev började cirkulera, och många romantiserade hennes öde som en kvinna som offrats av en kall politisk maskin.
Ironiskt nog blev hennes son, Jakob VI av Skottland, den som förenade de två kronorna. När Elisabet dog barnlös 1603, blev han kung av både Skottland och England – som Jakob I. Maria hade kämpat för detta i hela sitt liv – men fick aldrig se det ske.
En ny Maria träder fram
Den moderna tekniken har gett oss en ny chans att förstå historien. Breven visar inte en svag kvinna som drevs av känslor, utan en klarsynt strateg som försökte överleva i en värld där kvinnor hade få verktyg att försvara sig med. Hon använde diplomati, brev och förtroenden som sina vapen – och blev till slut offer för det spel hon så länge försökte behärska.
Hennes liv är en berättelse om makt, moderskap, politik och tro – och om hur historien alltid har fler lager än vi först tror.
Källförteckning (Bibliografi)
Böcker och akademiska källor:
- Fraser, Antonia. Mary Queen of Scots. London: Weidenfeld & Nicolson, 1969.
- Guy, John. Queen of Scots: The True Life of Mary Stuart. Boston: Houghton Mifflin, 2004.
- Weir, Alison. Mary, Queen of Scots and the Murder of Lord Darnley. London: Jonathan Cape, 2003.
- Wormald, Jenny. Mary Queen of Scots: A Study in Failure. History Today, Vol. 36, Issue 7, 1986.
- Levin, Carole. The Heart and Stomach of a King: Elizabeth I and the Politics of Sex and Power. Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 1994.
Vetenskapliga artiklar och digitala arkiv:
- Lasry, George, et al. ”Deciphering Mary Stuart’s Lost Letters from the BnF Collections.” Cryptologia, 2023.
- British Library – Manuscripts and archives on Mary Queen of Scots: https://www.bl.uk
- National Records of Scotland – Mary, Queen of Scots Collection: https://www.nrscotland.gov.uk
