Att utse det värsta året i mänsklighetens historia är inte enkelt, men vissa år sticker ut som exceptionellt mörka perioder för mänskligheten. Här är några av de starkaste kandidaterna.
536 e.Kr. – året utan solljus
Enligt medeltidshistorikern Michael McCormick var 536 e.Kr. ”början på en av de värsta perioderna att leva, om inte det värsta året”. Europa, Mellanöstern och delar av Asien drabbades av totalt mörker i 18 månader efter ett massivt vulkanutbrott på Island, som spred aska över norra halvklotet och blockerade solljuset.
Somrarna blev extremt kalla, med temperaturer som sjönk mellan 1,5–2,5 °C, vilket ledde till missväxt och svält för miljontals människor. Detta utlöste ett decennium av mänskligt lidande, där ytterligare två vulkanutbrott under 540-talet skapade de kallaste decennierna på 2 300 år. Denna period banade också väg för den så kallade ”Justinians pest”, en bubonisk pest som dödade mellan 25–50 miljoner människor, eller upp till 55 % av befolkningen i Medelhavsområdet. Pesten bidrog till det östromerska rikets kollaps.
1347–1349 – digerdödens härjningar
Under denna period svepte den dödligaste pandemin i mänsklighetens historia, Digerdöden, över Eurasien och Nordafrika. Bubonicpesten dödade uppskattningsvis mellan 25–200 miljoner människor, vilket motsvarar 30–60 % av Europas befolkning.
Sjukdomen kom till Europa med så kallade ”Dödens skepp”, som anlände till Sicilien 1347. Skeppens besättningar hade redan drabbats svårt, och sjukdomen spred sig snabbt över ett illa förberett Europa. Många trodde att pesten var gudomligt straff, vilket ledde till förföljelser och massakrer, särskilt mot judiska samhällen som felaktigt anklagades för att sprida sjukdomen.
Symtomen på pesten var brutala, med feber, blödningar, bölder och snabb död. Lik staplades högt, och rädslan spred sig lika snabbt som sjukdomen själv.
1816 – året utan en sommar
Känt som ”året utan en sommar” på grund av globala temperaturfall med omkring 1 °C, orsakades detta år av ett vulkanutbrott från berget Tambora i Indonesien 1815. Utbrottet var det kraftigaste i mänsklighetens historia och spred tonvis med svaveldioxid i atmosfären, vilket ledde till en global kylning.
Konsekvenserna var förödande. Missväxt orsakade hungersnöd världen över, medan Europa drabbades av stora tyfusepidemier. Sommaren var kall, blöt och ibland till och med snöig, vilket gjorde 1816 till den kallaste sommaren i Europa mellan 1766 och 2000. För många verkade det som om världen stod inför en apokalyps.
1918 – krig och pandemi
1918 började mitt i Första världskrigets blodiga slutskede och slutade med ett av historiens dödligaste pandemier, Spanska sjukan.
Trots att kriget närmade sig sitt slut pågick några av dess blodigaste strider, som den tyska vårens offensiv och Andra slaget vid Somme. Samtidigt började influensapandemin spridas. Spanska sjukan, orsakad av H1N1-viruset, infekterade uppskattningsvis 500 miljoner människor och dödade cirka 50 miljoner.
Medan kriget slutade skapade pandemin en ny våg av globalt lidande, och bristen på vaccin eller effektiva läkemedel förvärrade situationen. Många städer stängde ner och befolkningen beordrades att bära masker – något som idag känns igen.
1943 – krigets och Förintelsens grymheter
Alla år mellan 1939 och 1945 var mörka, men 1943 sticker ut som ett särskilt brutalt år. Under detta år rasade några av de största och blodigaste striderna under Andra världskriget, samtidigt som nazisternas systematiska folkmord nådde sin kulmen.
Östfronten såg slutet på belägringen av Stalingrad och det största pansarslaget i historien vid Kursk. På västfronten invaderade de allierade Sicilien och drev bort axelmakterna från ön. Under samma period intensifierades Förintelsen, där över 1,3 miljoner judar deporterades och mördades.
1943 drabbades också den bengaliska provinsen i Indien av en hungersnöd som dödade omkring 3 miljoner människor, delvis på grund av matbrist förvärrad av brittiska mattransporter.
Slutsats
Varje år på denna lista representerar mänskligt lidande på en ofattbar skala. Från Digerdöden och vulkanutbrott till världskrig och pandemier visar dessa år att mänskligheten har utstått enorma prövningar. Vilket år som förtjänar titeln som det ”värsta” är kanske en fråga om perspektiv, men de alla påminner oss om de utmaningar vi har överlevt och fortsatt att lära oss av.
