Beläget på de böljande kullarna i Salisbury Plain i Wiltshire finns kanske världens mest kända förhistoriska monument – Stonehenge. Denna UNESCO-världsarvsplats hyllas som den mest arkitektoniskt avancerade förhistoriska stencirkeln i världen.
Byggandet av Stonehenge
Byggandet av Stonehenge började runt 3000 f.Kr. under den neolitiska perioden och fortsatte långt in i bronsåldern i över 1 500 år. Det ursprungliga monumentet var en tidig form av en henge, som British Museum beskriver som ”en serie ceremoniella monument definierade av diken och jordbankar, vanligtvis cirkulära eller ovala i form, som användes för att omsluta ett heligt utrymme.”
Runt 2500 f.Kr. hade de enorma stenblocken transporterats till platsen. De mindre blåstenarna transporterades från västra Wales på en anmärkningsvärd resa på cirka 240 km, medan de större sarsenstenarna kom från Marlborough Downs, cirka 32 km bort.
Den monumentala uppgiften att transportera och resa stenarna har förbryllat arkeologer och historiker genom historien.
1. Solkalender
Den mest spridda och populära teorin om Stonehenge har funnits sedan 1700-talet. Teorin föreslår att monumentet är en uråldrig solkalender som fungerade som en fysisk representation av året. Stenarnas axel i centrum av Stonehenge markerar solens position vid både vintersolståndet och sommarsolståndet – årets kortaste och längsta dagar.
Detta skulle ha hjälpt forntida människor att hålla koll på de föränderliga årstiderna, något som var avgörande för de lokala jordbrukssamhällena. Det gav också människor en möjlighet att samlas och fira solens cykel under året.
2. Begravningsplats
Under den tidiga bronsåldern började gravhögar dyka upp runt Stonehenge, vilket återspeglar förändrade attityder gentemot döden och livet efter detta. Att begrava människor med heliga föremål blev det dominerande sättet att uttrycka andlig mening över hela Storbritannien och Europa.
Från och med 1900 f.Kr. och under cirka 1 000 år byggdes runt 350 gravhögar vid Stonehenge, vilket tyder på att platsen fick en ceremoniell betydelse och fungerade som en forntida begravningsplats och tempel för de döda.
3. En druidernas tempel
Under 1600-talet uppstod en teori som kopplade Stonehenge till druiderna. Med tanke på den imponerande naturen hos Stonehenge är det lätt att se hur platsen kunde inspirera till religiös andlighet och användas som en plats för dyrkan. Den väletablerade länken mellan de keltiska hedningarna och årstidernas förändring gör det också lätt att se kopplingen mellan Stonehenge och druiderna.
Men var Stonehenge en druidernas tempel som byggdes av de gamla keltiska hedningarna? Det korta svaret är nej. Byggandet av Stonehenge föregick druiderna med cirka 2 400 år. Dessutom dyrkade de forntida druiderna inte solen eller solståndet, eftersom det inte finns några historiska dokument som stöder sådana firanden.
4. En plats för helande
Skelettanalyser av ben som hittats vid Stonehenge visar att många hade skador eller sjukdomar. Detta gav upphov till en teori som föreslogs av två ledande brittiska arkeologer: platsen kan ha varit en viktig plats för forntida helande. Människor kom långväga ifrån för att bli botade av de magiska krafterna från de gigantiska stenarna.
En ytterligare detalj som stärker denna teori är att blåstenarna visar tecken på att ha blivit bortslagna bitar från. Var detta gammal vandalism eller avsiktliga handlingar av forntida människor som ville ta med sig en del av de magiska stenarna för att skapa en helande amulett?
5. Utomjordingar och trollkarlar
Med tanke på hur imponerande Stonehenge är, är det lätt att förstå hur tidigare generationer placerade mytiska förklaringar i centrum för monumentets konstruktion.
Under medeltiden fanns en populär teori som satte den mytiske trollkarlen Merlin i centrum för skapandet av Stonehenge. Den berömde magikern var en nyckelfigur i legenden om kung Arthur, och en teori som uppstod runt 1100-talet kopplade Merlin till Stonehenge. Enligt legenden flyttade Merlin monumentet från Irland till dess nuvarande plats på Salisbury Plain med hjälp av jättar eller sin egen magi.
Den moderna efterträdaren till denna medeltida trollkarlsmyt är teorin om utomjordingar. Denna teori, som blev populär på 1960- och 1970-talet, grundar sig på tanken att Stonehenge inte kunde ha byggts av forntida människor med så primitiva verktyg. I stället anses det vara resultatet av en avancerad utomjordisk civilisation.
En klar och definitiv förklaring om varför Stonehenge byggdes och av vem kanske aldrig blir tydlig, men vad som är uppenbart är hur monumentet har haft olika betydelser för olika generationer. Dess syfte och mening har förändrats med de som bebodde omgivningen.
Fakta om Stonehenge
- Blåstenarna i Stonehenge väger mellan två och fem ton vardera, medan de större sarsenstenarna väger cirka 25 ton. Den största sarsenstenen, kallad Heel Stone, väger hela 30 ton.
- Många teorier har lagts fram om hur de gigantiska stenarna restes. Den mest populära teorin föreslår att de flyttades på plats med hjälp av växtfiberrep och en trä-A-ram. En annan teori hämtade inspiration från statyerna på Påskön och menar att Stonehenges stenar vaggades från sida till sida med hävstänger. Små träbitar placerades sedan under den lyfta sidan tills stenen nästan var upprätt.
- UNESCOvärldsarvsplats vid Stonehenge är enorm och täcker cirka 26 kvadratkilometer, vilket är 7,5 gånger större än Central Park i New York.
- Den högsta stående stenen i Stonehenge är 8,71 meter hög, varav en del är begravd under marken.
