Magna Carta, ett till synes torrt och juridiskt dokument från en svunnen tid, fokuserat på föråldrade feodala lagar och klagomål från sedan länge avlidna markbaroner, har ändå blivit en symbol för individuell frihet och modern civilisation. Det har citerats av framstående ledare som Nelson Mandela och Mahatma Gandhi. Som den brittiske domaren Lord Denning uttryckte det, är det ”den största konstitutionella dokumentet genom tiderna – grunden för individens frihet mot den godtyckliga makten hos despoten.”
När vi tänker på ”Magna Carta” framkallar det ofta bilden av en tyrannisk kung, Kung Johan, som tvingas skriva under ett rättvisens dokument efter påtryckningar från en grupp rättvisa och demokratiskt sinnade undersåtar. Detta dokument, som undertecknades på ett fält i England år 1215, skulle enligt myten lägga grunden för en bättre och friare nation.
Den verkliga historien bakom Magna Carta
Magna Carta, eller Magna Carta Libertatum, är ett över 800 år gammalt engelskt juridiskt charter som krävde att kung Johan av England erkände vissa rättigheter och accepterade att hans makt kunde begränsas av lagen. Men verkligheten är mindre romantisk än den mytologiska bilden. Vid den tiden betraktades dokumentet som lite mer än ett fredsavtal mellan kungen och en grupp upproriska landbaroner som var trötta på att betala höga skatter för att finansiera kungens utländska krig. Det var dessutom ett svagt fredsavtal, eftersom båda sidor snabbt ignorerade det och det snart ledde till ett inbördeskrig.
Den version av Magna Carta som vi tänker på idag har utvecklats över tid och blivit omtolkad och romantiserad flera århundraden senare. Det ursprungliga avtalet från Runnymede 1215 hade visserligen några viktiga delar, som att skydda religiösa rättigheter, begränsa beskattning och bekräfta rätten till ”laglig bedömning av sina jämlikar” för den som anklagades för brott. Men vid den tiden var detta mer för att lugna upproriska baroner än för att skapa en rättvisare samhällsordning.
Ett dokument som förändrades över tid
Den mest kontroversiella klausulen i det ursprungliga dokumentet gav en grupp baroner rätt att beslagta kungliga egendomar om kungen inte följde charteravtalet, vilket var ett oacceptabelt hot mot tronen. Detta ledde snabbt till en våldsam konflikt mellan kungen och baronerna, vilket resulterade i det första baronkriget. Kung Johan dog året därpå, och hans son Henrik III tog över tronen som barnkung. Det var under Henrik IIItid, år 1225, som den version av Magna Carta som skulle få verklig historisk betydelse skapades. Det är denna version som blev en del av Storbritanniens lagbok.
Men det var inte förrän på 1600-talet som Magna Carta förvandlades från ett juridiskt dokument till en symbol för frihet från tyranni. En central figur i denna förändring var Sir Edward Coke, en känd advokat och juridisk forskare, som använde Magna Carta för att utmana Karl Imakt. Från och med denna tidpunkt blev Magna Carta en symbol för mänskliga rättigheter och en påminnelse om att makten måste hållas ansvarig inför folket.
Magna Carta och USA’s grundande
Magna Carta spelade också en avgörande roll i bildandet av USA. De amerikanska grundlagsfäderna influerades starkt av charteravtalet från början, och ordet ”Magna Carta” stod till och med skrivet på titelsidan till ett tidigt dokument där kolonialmakterna protesterade mot den brittiska regeringens åtgärder. Magna Carta påverkade både innehållet och stilen i USAkonstitution och rättighetsförklaring.
Magna Carta i modern tid
Än idag refereras Magna Carta flitigt när det handlar om att ifrågasätta maktmissbruk. Det har blivit föremål för både satir och allvarliga nyhetsrubriker, särskilt sedan 9/11 och de pågående kontroverserna kring frihetsberövandet av misstänkta terrorister. Sammanfattningsvis har Magna Carta blivit en odödlig symbol för frihet och rättvisa, något som de rivaliserande aristokraterna i Runnymede år 1215 knappast kunde ha föreställt sig.
