Vid en första anblick kan den japanska attacken mot Pearl Harbor den 7 december 1941 verka som en fullständig framgång. Tänk dig scenen: en till synes vanlig dag i Hawaii, där amerikanska sjöofficerare åt frukost och gick omedvetet runt i sina dagliga sysslor – fullständigt tagna på sängen när japanska plan plötsligt dök upp och lade örlogsbasen i ruiner. Inte mindre än 2 403 amerikaner dödades i denna chockerande attack, flera av USAslagskepp sänktes, och president Franklin Roosevelt kallade snart dagen för ”ett datum som kommer leva i skam”.
Men om vi tittar närmare på vad som hände verkar Pearl Harbor vara en seger med bitter eftersmak för Japan. Isoroku Yamamoto, den japanske amiralen som beordrade attacken, hade som mål att ”avgöra krigets utgång redan på första dagen”. Med det måttet misslyckades han, eftersom USA snart återhämtade sig och kom tillbaka med en väldig stridsvilja. Men skulle saker ha kunnat bli annorlunda – skulle Pearl Harbor ha kunnat vara en verklig seger för Japan – om en tredje våg av japanska attacker hade genomförts den ödesdigra dagen?
Två vågor av attacker
För att förstå vad som skedde är det viktigt att veta att den överraskande attacken på Pearl Harbor bestod av två distinkta vågor, ledda av viceamiral Chuichi Nagumo. Nagumo var en erfaren men försiktig officer som faktiskt inte stödde planen att attackera Pearl Harbor men ändå följde order. Den första vågen, som bestod av nästan 200 japanska plan, leddes av den djärva Mitsuo Fuchida och regnade förstörelse över mål som slagskeppet USS Arizona, som sprängdes i luften med 1 177 liv förlorade.
Kort därefter följde en andra våg av japanska plan som fortsatte att angripa amerikanerna. Men det fanns ett antal problem för Japan. Tre enorma amerikanska hangarfartyg, som ansågs vara avgörande i ett krig i Stilla havet, var inte vid Pearl Harbor den morgonen. Detta var en stor frustration för de japanska angriparna. De hade dessutom misslyckats med att förstöra strategiskt viktiga anläggningar som oljelager, reparationsverkstäder och vapenförråd. Militärstrateger har sedan dess kallat fokuseringen på slagskepp snarare än landinstallationer för ett stort misstag av japanerna.
Kritik mot beslutet att inte utföra en tredje våg
Den framstående Pearl Harbor-historikern Gordon Prange skrev kritiskt: ”Genom att inte utnyttja chocken och förvirringen på Oahu, genom att inte förstöra basens viktiga anläggningar och oljelager, och genom att inte försöka hitta och sänka Amerikas hangarfartyg, begick Japan sitt första och sannolikt största strategiska misstag under hela Stilla havskonflikten.”
Nagumo har sedan dess fått mycket kritik för att han inte tog initiativet och beordrade en tredje våg av attacker för att orsaka ännu större skada på basen. Istället beordrade han en snabb reträtt för att undvika fler förluster, efter att ha förlorat 29 japanska plan i de två första vågorna.
Var en tredje våg ens möjlig?
Mitsuo Fuchida, piloten som ledde den första vågen, sägs ha vädjat till Nagumo att beordra en tredje våg. Historien går att om Nagumo bara hade lyssnat skulle Japan ha kunnat slå ett verkligt avgörande slag, som kanske till och med hade lett till seger i Stilla havet. Men var det rättvist att kritisera Nagumo? Ur hans perspektiv hade de två vågorna redan åstadkommit stor skada, och hans grundläggande strategiska mål hade uppfyllts.
De flesta japanska förlusterna hade inträffat under den andra vågen, när amerikanerna hade börjat slå tillbaka. En tredje våg kunde ha lett till ännu större förluster för de japanska styrkorna. Nagumo agerade kanske med de bästa avsikterna för sina män, utan att ha tillgång till den efterhandsvisdom som senare historiker skulle få.
Dessutom är det en fråga om en tredje våg ens var genomförbar. Enligt andra världskrigshistoriker som Jonathan Parnall och Anthony Tully var logistiken helt enkelt inte på plats för att förlänga attacken. Det verkar troligt att de diskussioner om en tredje våg som uppstod bland vissa japanska officerare efter attacken var mer spontan översvallande entusiasm snarare än en realistisk strategi.
Fuchidas tvivelaktiga berättelse
Mycket av vad vi tror oss veta om Nagumos överväganden kommer från Mitsuo Fuchidas senare beskrivningar, där han framställde sig själv som en hängiven förespråkare för en tredje våg. I dessa berättelser lyfter Fuchida fram sin egen förmåga att förstå vikten av att slå ut varv och andra basanläggningar. Men konstigt nog nämnde han inget om denna påstådda diskussion om en tredje våg i sina tidigare berättelser, innan betydelsen av basanläggningarna blev allmänt känd. Vissa historiker tror att Fuchida i efterhand kan ha överdrivit sin egen roll för att framställa sig själv som en framstående och framsynt officer.
Vad hade kunnat hända?
Oavsett vad som är sant kommer militärhistoriker alltid att undra hur en tredje våg kunde ha förändrat Pearl Harbor och krigets utgång. Hade en sådan våg kunnat försena USAsvar och eventuellt förändra hela konflikten i Stilla havet? Historiker spekulerar fortfarande över vad som hade kunnat hända om de japanska styrkorna hade valt att slå till igen och förstöra fler strategiska mål.
