Amishfolket – En värld utan el, bilar och modernitet

Föreställ dig att leva utan el, mobiltelefon, dator eller bil. Inga tv-serier, inget TikTok, inga Netflix-mys. Bara hårt arbete, enkelhet och en stark tro. För många låter det som ett liv taget ur 1800-talet. Men för över 350 000 människor i Nordamerika är det verklighet – varje dag.

De kallas Amish, och de har valt ett liv i radikal kontrast till den moderna världen.

Vad är Amish?

Amishfolket är en kristen grupp med rötter i Europa, känd för sin enkla livsstil, sina hästdragna vagnar och sin strikta avhållsamhet från modern teknik. De flesta bor i USA (framför allt i delstater som Pennsylvania, Ohio och Indiana), men det finns även samhällen i Kanada och Centralamerika.

Amish är inte en enhetlig grupp. Det finns flera olika samfund – med Old Order Amish som den mest traditionella – men de delar alla en vilja att leva enkelt och nära Gud, bort från det de ser som världens farliga inflytande.

Var kommer de ifrån?

Amishrörelsen uppstod i slutet av 1600-talet som en gren av de anabaptistiska rörelserna i Europa. Anabaptisterna trodde på vuxendop – att man ska döpas när man själv kan välja sin tro, inte som spädbarn. Det var radikalt i dåtidens Europa, där kyrkan och staten ofta gick hand i hand.

Amishens grundare var Jakob Ammann, en schweizisk mennonitpredikant som ville ha en striktare och mer disciplinär variant av tron. År 1693 bröt han och hans anhängare sig ur mennonitkyrkan. Hans efterföljare blev snart kallade ”Amish” efter hans namn.

Förföljda i Europa och lockade av löften om religionsfrihet, började många Amishfamiljer emigrera till Amerika på 1700-talet. De slog sig framför allt ner i Pennsylvania, där deras ättlingar lever kvar än idag.

Ett liv i enkelhet

Vad innebär det egentligen att leva som Amish? Här är några centrala delar av deras livsstil:

• Ingen el eller moderna apparater. De flesta Amish använder inte elektricitet från det allmänna elnätet, inte ens för att ladda en mobil (som de ändå inte har). En del använder gaslampor eller batteridrivna apparater, men aldrig sådant som kopplar dem till det moderna samhällets bekvämligheter.
• Häst och vagn. I stället för bil tar man sig fram med häst och vagn – även om vissa Amish ibland accepterar att bli skjutsade av icke-Amish, så kallade ”Englisher”.
• Enkel klädsel. Kvinnor bär långa klänningar och hättor, männen har ofta skägg (men inga mustascher) och bär bredbrättade hattar. Kläderna ska vara funktionella, inte modeaccessoarer. Smycken är förbjudna.
• Inget internet. För Amish handlar det inte bara om teknik, utan om vad tekniken gör med människan. Sociala medier och smartphones anses främja fåfänga, avundsjuka och splittring. Därför undviks de helt.
• Starkt samhällsliv. Familjen, kyrkan och det lokala samhället är livets kärna. Man hjälper varandra, bygger tillsammans, odlar tillsammans. Gemenskap är viktigare än individualism.

Rumspringa – ungdomens fria år

Men alla Amish är inte födda in i en livstid av regler. Faktum är att unga Amish får en chans att själva välja.

Vid ungefär 16 års ålder går ungdomarna in i en fas som kallas Rumspringa – ett slags ”springa omkring”-period då de tillåts testa den värld de annars hålls ifrån. Vissa klär sig modernt, kör bil, går på bio eller provar alkohol. Målet är inte att uppmuntra utsvävningar, utan att valet att döpas som vuxen ska vara genuint.

Efter Rumspringa väljer majoriteten att återvända till det Amishska livet. De döper sig i kyrkan och binder sig till livets regler. Att bryta mot dessa regler kan i värsta fall leda till uteslutning – Meidung – där personen isoleras från det sociala livet. Det är en allvarlig sak, eftersom gemenskapen är allt.

Tro och församling

Amish tillhör inte någon organiserad kyrkostruktur som vi kanske är vana vid. Deras församlingar är lokala och ofta små, ibland bara 20–40 familjer. Det finns inga kyrkobyggnader – gudstjänster hålls i hemmen, ofta i ett roterande schema.

Gudstjänsterna hålls varannan vecka och varar i flera timmar. De innehåller bön, psalmsång (utan instrument), predikan och läsning ur Bibeln. Allt sker på hochdeutsch – en gammal tysk form som används vid andliga tillfällen. I vardagen talar Amish ofta Pennsylvania Dutch, en tysk dialekt som blandats med engelska under århundradena.

Tron är djupt konservativ. Bibeln tolkas bokstavligt, men kärnan är inte teologi utan efterlevnad. Det viktiga är att leva rätt, inte att debattera dogmer.

Varför inga bilder?

En sak som kan förvåna utomstående är att många Amish vägrar låta sig fotograferas. Det är inte för att de är blyga – det handlar om ödmjukhet. Man vill inte upphöja sig själv eller riskera att hamna i självförhärligande. Vissa anser dessutom att bilder kan vara ett brott mot det andra budordet: att inte göra sig någon bild eller avgud.

Det är därför många turister som besöker Amish-områden ombeds att visa respekt och inte ta bilder på människor – även om landskapet och de ikoniska vagnarna gärna får fotograferas.

Hur försörjer de sig?

Traditionellt var de flesta Amish jordbrukare, och många är det fortfarande. Men marken blir allt dyrare, och samhället förändras.

Därför har många Amish idag egna småföretag – de är kända för snickeri, möbeltillverkning, bagerier och lantbrukstjänster. De har ofta rykte om sig att vara pålitliga och hårt arbetande.

Men tekniken har börjat smyga sig in även här. Vissa Amish tillåter telefoner på jobbet (inte i hemmet), och vissa använder elverktyg så länge de inte drivs av elnätet. Det är en ständig balansgång mellan att tjäna sitt uppehälle och att inte låta världen styra ens liv.

Modernitetens lockelse och hot

Det är lätt att romantisera Amishlivet – det är enkelt, rent, fritt från stress och sociala medier. Men det finns också utmaningar.

Att leva utan modern sjukvård, försäkringar eller högre utbildning kan vara svårt. Kvinnor gifter sig ofta unga och får många barn. Jämställdheten är begränsad. Den sociala kontrollen är stark. Och för den som blir utesluten finns få alternativ – man står ensam, ofta utan utbildning, kontakter eller pengar.

Samtidigt finns en växande respekt för Amishens sätt att leva – särskilt i vår tid, när stress, skärmtid och ytlighet tröttar ut många. Amishsamhällena erbjuder ett annat ideal: långsamhet, gemenskap, meningsfullhet.

Vad händer med Amish i framtiden?

Det kanske mest fascinerande är att Amishfolket faktiskt växer – snabbt. Medan många kristna grupper i väst krymper, fördubblas Amishbefolkningen ungefär vart 20:e år. Varför? Jo, de får i snitt 6–7 barn per familj, och över 80 % av ungdomarna väljer att stanna kvar i tron efter Rumspringa.

De står alltså inte still i historien – de är en växande del av den.

Men frågan kvarstår: hur länge kan de hålla fast vid sin isolering? Kan man verkligen stå emot den moderna världens lockelser i all evighet?

Ett folk av paradoxer

Amishfolket är fullt av motsägelser. De lever i en värld där tiden verkar ha stannat, men de är också en av de snabbast växande religiösa grupperna i USA. De säger nej till teknik, men använder ibland solceller och batteriverktyg. De är avskilda, men driver företag som säljer till resten av världen.

De påminner oss om att det finns andra sätt att leva. Att framsteg inte alltid är förbättring. Och att ibland är det mest radikala man kan göra – att sakta ner.

Amish i Sverige?

Finns det Amish i Sverige? Svaret är nej – åtminstone inte i traditionell mening. Det har aldrig funnits några etablerade Amishsamhällen i Sverige, och det är mycket osannolikt att ett sådant skulle kunna uppstå. Den svenska välfärdsstaten, skolplikten och infrastrukturen bygger på en helt annan samhällsmodell än den Amishfolket lever efter. Att till exempel vägra använda elektricitet, moderna skolor eller delta i socialförsäkringssystemet hade snabbt stött på juridiska hinder. Däremot finns det ett visst intresse för Amishlivet bland svenskar, särskilt inom alternativrörelser, självhushållning och enkel livsstil. Böcker, dokumentärer och tv-program om Amish lockar nyfikna tittare – kanske för att de påminner oss om något vi själva gått miste om: gemenskap, långsamhet och ett liv utan ständig uppkoppling. Så även om det inte finns några hästdragna vagnar i Småland eller Skåne än, har Amish ändå hittat ett slags fäste – i svenskarnas fantasi.

Källförteckning

• Kraybill, Donald B. The Amish. Johns Hopkins University Press, 2013.
• Hostetler, John A. Amish Society. Johns Hopkins University Press, 1993.
• Nolt, Steven M. A History of the Amish. Good Books, 2003.
• Hurst, Charles E., and McConnell, David L. An Amish Paradox: Diversity and Change in the World’s Largest Amish Community. Johns Hopkins University Press, 2010.
• Johnson-Weiner, Karen. Train Up a Child: Old Order Amish and Mennonite Schools. Johns Hopkins University Press, 2007.