Firad mellan den 31 oktober och 1 november är Samhain en hednisk skördefestival där de dödas andar sägs vandra bland de levande – och den har inspirerat många av de Halloween-traditioner vi känner till idag.
Vad är Samhain?
Samhain, som betyder ”sommarens slut”, är en keltisk högtid som markerar slutet på skördesäsongen och början på det keltiska nyåret den 1 november. Högtiden, som firades av forntida kelter i Irland, Wales och Skottland för över 2 000 år sedan, var en glädjefylld tid då man trodde att slöjan mellan de levande och de döda var som tunnast.
Firandet varade i tre dagar och tre nätter och innehöll stora bål, banketter med mycket mat och alkohol samt kontakt med den andliga världen.
Även idag firas Samhain av hedningar runt om i världen i glada sociala sammankomster. Högtiden inspirerade också många av de Halloween-traditioner som finns idag, inklusive att gå från dörr till dörr för godsaker och att karva Jack-o-Lanterns.
Samhains forntida ursprung
Experter vet inte exakt var och när Samhain uppstod, men det finns bevis för att forntida kelter i Irland firade den för över 2 000 år sedan. Vissa neolitiska gravar i Irland är anpassade till himlafenomen som sammanfaller med Samhain, vilket antyder att dess rötter kan vara så gamla som 4000–2500 f.Kr.
Kelterna delade in året i två halvor: ljus och mörker. Samhain markerade slutet på sommaren och början på årets kallare, mörkare hälft, som kelterna kopplade till döden. Festivalen ansågs vara en tid då slöjan mellan de levande och andevärlden lyftes, vilket tillät älvor och de dödas andar att vandra bland de levande. Samhain markerade också slutet på skörden.
Som en av fyra stora keltiska högtider (Samhain, Imbolc, Beltane och Lughnasadh) var Samhain mycket betydelsefull för de forntida kelterna. För att hedra skördens slut lät familjer sina eldar brinna ut medan de samlade in den sista skörden. Därefter samlades de i tre dagar och tre nätter för att fira.
Enligt vissa berättelser om festivalen möttes samhället för att tända en stor solhjul i en ceremoni ledd av druidpräster. Deltagarna offrade djur i elden och bad innan de tände sina facklor med elden från bålet och återvände hem för att tända sina eldstäder.
Kelterna höll också stora fester, hade kontakt med de döda, lämnade offergåvor till sina förfäder och klädde sig i skrämmande kostymer för att jaga bort onda andar.
Samhain i irländska folkberättelser
Under medeltiden började kristna munkar skriva ner irländsk historia och folklore, vilket resulterade i några av de tidigaste skriftliga berättelserna om Samhain.
I en forntida irländsk berättelse i Ulster-cykeln, ”Tochmarc Emire”, går hjälten Cú Chulainn på en jakt för att gifta sig med kvinnan i sina drömmar. I berättelsen nämns Samhain som den första av fyra säsongsfestivaler.
I irländsk mytologi kunde magiska varelser som Túatha Dé Danann och sídh (älvor) ta sig in i den fysiska världen under Samhain. Enligt en legend kom en ond eldandande gudom vid namn Aillen till människornas värld under festligheterna varje år för att bränna ner ceremonibyggnader – tills den irländska folkhjälten Fionn mac Cumhaill dödade honom och återställde freden vid Samhain.
Hur firas Samhain idag?
Under århundraden firades Samhain i Irland, Wales och Skottland med mat, eldar, kostymer och gemenskap med de döda. Samhain-traditionerna utvecklades över tid och smälte samman med kristna traditioner och blev så småningom Halloween.
Kelterna brukade lämna ut mat till andarna under Samhain som en goodwillgest. De klädde sig ibland som djur och monster för att lura andar som annars kunde skada dem. Det sägs att dessa Samhain-ritualer inspirerade den moderna Halloween-traditionen att gå från dörr till dörr för godis, och även traditionen att karva Jack-o-Lanterns har sitt ursprung i Samhain.
Idag firas Samhain över hela världen. Firandet kan vara ett tillfälle att hålla minnesmiddagar och hedra förfäder, eller så kan man delta i stora fester med eldar, dans och andra Samhain-ritualer som liknar de sätt som forntida kelter firade för tusentals år sedan.
