Skip to main content

Vid Vasaskeppets tragiska sjunkning den 10 augusti 1628 omkom mellan 30 och 50 personer. Skeppet hade cirka 150 personer ombord, inklusive besättningsmedlemmar, soldater, deras familjer och inbjudna gäster. Trots räddningsinsatser var dödssiffran betydande, med de flesta av de omkomna bestående av besättningsmedlemmar och soldater.

Vasaskeppet, ett svenskt örlogsskepp från 1600-talet, är en av Sveriges mest kända historiska artefakter. Skeppet byggdes på uppdrag av kung Gustav II Adolf och sjösattes den 10 augusti 1628. Det var tänkt att bli kronjuvelen i den svenska flottan och spela en central roll i det trettioåriga kriget. Tyvärr blev dess jungfruresa också dess sista, då skeppet sjönk bara några hundra meter från kajen. Denna tragiska händelse resulterade i flera dödsfall, men hur många var det egentligen som dog på Vasaskeppet?

Bygget av Vasaskeppet

Innan vi dyker djupare in i olyckan och dess offer, är det viktigt att förstå bakgrunden till Vasaskeppet. Skeppet byggdes under en tid då Sverige strävade efter att bli en av de ledande makterna i Europa. Kung Gustav II Adolf ville ha ett imponerande krigsskepp som skulle kunna dominera Östersjön. Vasa var utrustat med 64 kanoner och var ett av de mest kraftfulla skeppen i sin tid.

Den ödesdigra jungfruresan

Den 10 augusti 1628 samlades tusentals människor i Stockholm för att bevittna sjösättningen av Vasa. Det var en stor händelse och förväntningarna var höga. Men bara några minuter efter att skeppet hade lämnat kajen började problemen. En stark vind fyllde seglen och skeppet krängde kraftigt. Vasa började snabbt ta in vatten genom de öppna kanonportarna och sjönk till botten av Stockholms ström.

På den ödesdigra dagen var cirka 150 personer ombord på Vasaskeppet. Detta inkluderade besättningsmedlemmar, soldater och deras familjer samt inbjudna gäster som ville bevittna den stora sjösättningen. Av dessa 150 personer var det många som lyckades ta sig i säkerhet genom att simma eller bli räddade av närliggande båtar.

Antalet döda på Vasaskeppet

Trots de räddningsinsatser som sattes in, var dödssiffran betydande. Historiker uppskattar att mellan 30 och 50 personer omkom när Vasaskeppet sjönk. De exakta siffrorna är svåra att fastställa på grund av bristen på detaljerade passagerarlistor och dokumentation från den tiden. De flesta av de omkomna var besättningsmedlemmar och soldater, men även kvinnor och barn fanns bland offren.

Återupptäckten av Vasa

Det skulle dröja mer än 300 år innan Vasaskeppet återigen såg dagens ljus. År 1961, efter omfattande sökningar och dykningar, lyckades man lokalisera och bärga Vasa från botten av Stockholms ström. Skeppet hade bevarats väl i det kalla, bräckta vattnet och många föremål samt skelett från de omkomna återfanns ombord. Detta gav forskare en unik inblick i livet ombord och bidrog till att man kunde få en bättre förståelse för olyckans omfattning.

Idag står Vasaskeppet utställt på Vasamuseet i Stockholm och är en av Sveriges mest besökta turistattraktioner. Skeppet ger inte bara en glimt av 1600-talets marinteknik utan fungerar också som en påminnelse om de människor som omkom i denna tragiska händelse. Genom utställningar och pedagogiska program fortsätter museet att hedra deras minne och utbilda besökare om denna viktiga del av svensk historia.

Slutsats

Vasaskeppets sjunkning var en nationell tragedi som kostade mellan 30 och 50 liv. Denna händelse är en viktig del av Sveriges historia och påminner oss om de faror och utmaningar som sjöfarare stod inför under 1600-talet. Tack vare återupptäckten och bevarandet av Vasaskeppet kan vi idag få en unik inblick i denna tidsepok och hedra minnet av de som omkom. Vasamuseet fortsätter att vara en plats för lärande och reflektion, där historien om Vasaskeppet lever vidare för kommande generationer.

Befrielsekriget (1521–1523) – Sveriges Vägen till Självständighet
Här är en kraftfull illustration av Sveriges befrielsekrig (1521–1523), där Gustav Vasa leder sina styrkor mot självständighet från Kalmarunionen. Scenen fångar den beslutsamhet och uthållighet som präglade kampen, med historiska detaljer som symboliserar Sveriges väg till frihet.
Befrielsekriget (1521–1523) – Sveriges Vägen till SjälvständighetSveriges historiaSvenska krig

Befrielsekriget (1521–1523) – Sveriges Vägen till Självständighet

Befrielsekriget (1521–1523) var en avgörande händelse i svensk historia som markerade slutet för Kalmarunionen och Sveriges steg mot självständighet. Under Gustav Vasas ledarskap reste sig Sverige mot unionskungen Kristian II,…
Redaktionen2024-12-22 Läs mer
Harald Blåtand (930–986): Danmarks kung som införde kristendomen och enade riket
Harald Blåtand
Harald Blåtand (930–986): Danmarks kung som införde kristendomen och enade riketVikingatidenKungar och drottningarStatsmän och ledare

Harald Blåtand (930–986): Danmarks kung som införde kristendomen och enade riket

Harald Blåtand är en av de mest berömda gestalterna i Danmarks äldsta historia och är kanske den kung som allra tydligast symboliserar övergången från hedendom till kristendom i Norden. Hans…
Redaktionen2025-02-26 Läs mer
Marknadsföringens ursprung: från karavanvägar till digitala horisonter
en historisk marknadsplats med influenser från Mesopotamien, Egypten och Kina, fylld med liv och detaljer som förstärker temat av tidig marknadsföring och handel.
Marknadsföringens ursprung: från karavanvägar till digitala horisonterTeknik & VetenskapKultur

Marknadsföringens ursprung: från karavanvägar till digitala horisonter

Marknadsföring är idag en integrerad del av vår vardag, men dess historia sträcker sig tillbaka till mänsklighetens tidigaste dagar. I detta fascinerande retrospektiv dyker vi ned i marknadsföringens rötter, från…
Redaktionen2024-11-13 Läs mer

Pin It on Pinterest