När man tänker på pirater ser man ofta framför sig karibiska öar, romfyllda tunnor och män med ögonlappar. Men det är att missa världens kanske mäktigaste och mest framgångsrika pirat: Cheng I Sao – en kvinna som började sitt liv som prostituerad i södra Kina och slutade som ledare för tiotusentals pirater, en maktfaktor som utmanade både kejsardömet, kolonialmakter och hela den kinesiska flottan. Hennes historia är inte bara osannolik – den är också nästan bortglömd. Det är dags att ändra på det.
Innehållsförteckning
Från botten till toppen – En osannolik början
Cheng I Sao (uttalas ungefär Tjäng I Sau) föddes omkring 1775, troligen i eller nära staden Shunde, i Guangdongprovinsen i södra Kina. Hennes födelsenamn är okänt – hon blev historiskt känd som Zheng Yi Sao, vilket bokstavligen betyder “fru till Zheng Yi”, hennes framtida make.
Under denna tid var Kina en stormakt – men en som började knaka i fogarna. Qingdynastin satt vid makten, men slet med inre uppror, korruption och ökande europeisk inblandning i handeln. Sjöröveri och smuggling frodades i kustregionerna, där lokala myndigheter ofta var svaga eller mutade.
Cheng I Sao började sitt liv som prostituerad på en av de berömda flytande bordellerna i Kanton (dagens Guangzhou), en blomstrande hamnstad dit både kinesiska och europeiska handelsmän reste för att göra affärer – och roa sig. Det var där hon träffade Zheng Yi, en fruktad piratledare med rötter i en gammal piratsläkt. Hon var vacker, men också slug. Enligt flera källor valde Zheng Yi henne inte bara för hennes utseende – utan för hennes intelligens och förmåga att förhandla.
När de gifte sig 1801, skrev hon enligt vissa samtida berättelser under ett avtal som garanterade henne lika rättigheter i deras affärer – något närmast otänkbart för en kvinna i det traditionella Kina. Det blev början på ett partnerskap som skulle förändra pirateriets historia.
Ett imperium på vågorna
Zheng Yi hade redan byggt upp en allians av piratflottor, men det var under Cheng I Saos inflytande som dessa började organiseras mer systematiskt. De sex flottorna – uppkallade efter färger (röd, svart, blå, vit, gul, lila) – slogs samman till en enorm enhet under parets gemensamma kontroll. Den största av dem var den röda flottan, som snart kom att bli synonym med makt och skräck i Sydkinesiska havet.
När Zheng Yi dog plötsligt i en storm 1807 uppstod en maktkamp. Många trodde att Cheng I Sao skulle gå samma väg som andra pirathustrur – bort från makten. Men istället visade hon sig vara en suverän strateg. Hon säkrade stödet från de mäktigaste kaptenerna genom list, förhandlingar och belöningar – och inte minst genom sin relation med Cheung Po Tsai, Zheng Yis adopterade son och militära befälhavare, som hon senare gifte sig med. Kombinationen av hennes ledarskap och hans lojalitet cementerade hennes kontroll.
Reglerna som formade en armé
Ett av Cheng I Saos mest imponerande drag var hur hon lyckades omvandla en samling rivaliserande pirater till en disciplinerad och effektiv styrka. Hon införde en detaljerad uppsättning regler – något mycket ovanligt i en värld som annars präglades av laglöshet:
- Allt byte skulle först rapporteras till flottans huvudkontor. Endast efter registrering delades det ut enligt en strikt kvot.
- Personlig stöld från bytet bestraffades med döden – oavsett rang.
- Kvinnliga fångar fick inte kränkas. Kvinnor som var gifta eller förlovade skulle släppas. Ensamstående kvinnor kunde bli hustrur till pirater, men bara med deras samtycke. Våldtäkt bestraffades med omedelbar avrättning.
- Avhoppare eller förrädare dömdes till döden – och deras kroppar kastades till havs.
- Civilbefolkningen skulle behandlas med respekt, särskilt om de inte gjorde motstånd.
Dessa regler skapade ett ovanligt moraliskt ramverk inom en verksamhet som annars levde på våld och skräck. De gjorde flottan effektivare, mer enad och farligare än någonsin.
Ett hav i skräckens grepp
Under några få år dominerade Cheng I Sao fullständigt kustområdena runt Guangdong, Fujian och Guangxi. Hennes pirater patrullerade vattnen som om de vore en nation i sig. De tog tullavgifter från fiskare, beskattade byar, plundrade fartyg – inklusive kinesiska statliga skepp och europeiska handelsskepp – och slog ner på alla former av motstånd med brutal kraft.
Det fanns perioder då till och med kejsarens fartyg inte vågade sig ut från hamnen, rädda för att möta den röda flottan. Även Brittiska Ostindiska Kompaniet och Portugisiska Macau såg sig tvingade att ta henne på allvar – och ibland till och med förhandla.
Hennes framgångar spred sig genom rykten, ballader och berättelser. Hon blev en legend redan under sin livstid – men också ett hot.
Qingdynastin reagerar – och misslyckas
För kejsaren i Peking var Cheng I Sao ett sårande hån. Att en före detta prostituerad kvinna kunde kontrollera tusentals män och blockera rikets handel – mitt framför näsan på honom – var oacceptabelt. Man sände ut den kejserliga flottan för att krossa henne.
Men attackerna slutade oftast i fiasko. De kejserliga flottorna var ofta underbemannade, dåligt tränade och illa ledda. Cheng I Saos pirater däremot var samspelta, välmotiverade och tekniskt överlägsna. Dessutom använde hon ofta lockelse och belöningar för att få statliga kaptener att hoppa av och ansluta sig till hennes styrkor.
Efter flera år av misslyckanden valde Qingdynastin en ny taktik: förhandla.
Från laglös till laglig – en förhandling på egna villkor
1809–1810 fördes förhandlingar mellan Cheng I Saos representanter och den kejserliga regeringen. Piratledaren visste att hennes makt inte skulle vara för evigt – men istället för att bli besegrad valde hon att diktera sina egna villkor.
I april 1810 gick hon personligen in i staden Kanton, till domstolen, följd av sitt följe. Enligt vittnen bar hon formella kläder, visade värdighet – och visade makt. Hon gick in som pirat – och ut som fri kvinna.
Villkoren:
- Hennes man Zhang Bao fick en militär position i Qingflottan.
- De fick behålla en del av sin rikedom.
- Hon benådades helt.
- De flesta av hennes män fick amnestier, och många anställdes i statlig tjänst.
Det var ett extraordinärt politiskt mästerdrag. Där andra pirater dött på galgen, pensionerade sig Cheng I Sao i ära.
Livet efter havet
Efter att ha lagt vapnen på hyllan drog sig Cheng I Sao tillbaka till ett lugnare liv i Guangzhou. Hon investerade sina pengar i affärsverksamhet, öppnade ett spelhus, troligen också en bordell, och blev en aktad person i samhället – ironiskt nog samma samhälle som en gång fördömt henne.
Hon fortsatte att leva där med sin man och sin son fram till sin död 1844, cirka 69 år gammal – en ålder de flesta pirater aldrig ens var i närheten av att uppnå.
Arvet efter Cheng I Sao
Historiker har länge förbisett henne – både för att hon var kvinna och för att hon var asiat. Men Cheng I Saos bedrifter överträffar nästan alla andra pirater i historien:
- Flottans storlek: Över 70 000 pirater, flera hundra fartyg.
- Område: Sydkinesiska havet, Pearl River-deltat, och ibland ända upp mot Hainan och Tonkinbukten.
- Makt: Kunde utmana Kina, Portugal och Storbritannien – samtidigt.
- Avslut: Gick i pension istället för att dödas eller fängslas.
Hon är ett unikum. Ingen annan kvinna i historien har nått den typen av marin makt. Och få män heller.
I populärkulturen
Cheng I Sao har sakta börjat hitta in i populärkulturen. Hon syns kort i ”Pirates of the Caribbean: At World’s End” som en av de nio piratherrarna. Det finns även serieböcker, romaner och dokumentärer där hon spelar en roll.
Men hennes verkliga historia är bättre än fiktion – och långt viktigare. Hon visar att historia inte alltid är skriven av vinnare eller män. Ibland måste vi bara leta lite djupare.
Varför minns vi henne inte mer?
Att en kvinna från 1700-talets Kina kunde bli världens mäktigaste pirat är så otroligt att det borde finnas på varje skolplans läroplan. Men eftersom västerländsk historieskrivning länge dominerat bilden av pirater, har Cheng I Sao ofta reducerats till en fotnot.
Det håller på att förändras. Forskare har börjat lyfta fram hennes historia, och inom feminismen har hon blivit en symbol för kvinnlig makt och intelligens. Hon var en ledare, en visionär, och en mästare på både strategi och diplomati.
Ett liv värt att minnas
Cheng I Saos resa från flytande bordell till kontroll över ett av världens mest fruktade piratimperier är inte bara en berättelse om makt – utan om viljestyrka, skicklighet och överlevnad.
Hon visade att även i en värld där kvinnor sällan fick tala, kunde en kvinna inte bara tala – utan befalla. Och när historien tvingades erkänna henne, gjorde hon det på sina egna villkor.
Bibliografi
- Murray, Dian H. Pirates of the South China Coast, 1790–1810. Stanford University Press, 1987.
- Antony, Robert J. Like Froth Floating on the Sea: The World of Pirates and Seafarers in Late Imperial South China. Institute of East Asian Studies, 2003.
- Weatherford, Doris. Women in World History: A Biographical Encyclopedia. Yorkin Publications, 1999.
- Rogoziński, Jan. Pirates!: Brigands, Buccaneers, and Privateers in Fact, Fiction, and Legend. Da Capo Press, 1996.
- Kissinger, Meg. “The Real Pirate Queen.” Smithsonian Magazine, June 2011.
- Zhang, Liren. Pirates in Late Imperial China: Maritime Security and Empire. Palgrave Macmillan, 2018.
- Antony, Robert J. Unruly People: Crime, Community, and State in Late Imperial South China. Hong Kong University Press, 2016.
