Hans Christian Andersen, en av världens mest älskade sagoberättare, föddes den 2 april 1805 i Odense, Danmark. Som son till den fattige skomakaren och tidigare soldaten Hans Andersen och tvätterskan Anne Marie Andersdatter växte han upp under enkla förhållanden. Hans barndom präglades av fattigdom, men också av en unik fantasi och kärlek till berättelser. Han hade en halvsyster, Karen Marie, som var sex år äldre.
Innehållsförteckning
En barndom fylld av drömmar
Redan som barn visade Hans Christian ett stort intresse för teater. Han skapade små dockteatrar och lärde sig dikter och pjäser utantill. Vid fjorton års ålder reste han ensam till Köpenhamn för att följa sina drömmar, trots att hans far redan då gått bort och hans mor var skeptisk. I huvudstaden fick han stöd av inflytelserika personer som kompositören Christoph Weyse och geheimerådet Jonas Collin. De möjliggjorde för honom att börja vid Kungliga Teaterns dansskola, men det blev snart tydligt att han varken hade talang som dansare eller skådespelare.
Trots motgångarna i teatern visade Andersen en enastående förmåga att skriva. Med hjälp av sina välgörare började han studera vid latinskolorna i Slagelse och Helsingör. Dessa år var dock svåra för Andersen. Han blev mobbad av både skolkamrater och lärare, och hans utseende och blygsamma bakgrund gjorde honom till en outsider. År 1828 tog han studenten, och därefter påbörjade han sin karriär som författare.
Ett genombrott i Italien
År 1833 fick Andersen ett stipendium som möjliggjorde en resa genom Europa. Resan till Italien blev en vändpunkt i hans liv. Där hämtade han inspiration till romanen Improvisatoren (1835), som blev hans genombrott som författare. Samma år gav han ut de första häftena av Eventyr, fortalte for børn (Äventyr berättat för barn), en samling sagor som senare skulle göra honom världsberömd.
Sagornas mästare
Andersen skrev över 150 sagor, där många har blivit klassiker som älskas av både barn och vuxna. Bland dessa finns Den fula ankungen, som anses vara en självbiografisk allegori över hans eget liv, samt Prinsessan på ärten, Kejsarens nya kläder och Den lilla sjöjungfrun. Hans sagor blandade inspiration från gamla folksagor med hans egen fantasi, och de speglar ofta livets svårigheter, mänskliga brister och hopp. Sagorna har översatts till över 100 språk och påverkat författare som Charles Dickens och Oscar Wilde.
Förutom sagor skrev Andersen reseskildringar, självbiografier och poesi. Bland hans reseskildringar märks I Sverrig (1851), där han beskrev sitt intryck av Sverige, och hans självbiografi Mitt livs äventyr (1855), där han reflekterade över sin resa från fattigdom till internationell berömmelse. Hans resor förde honom till flera länder i Europa, och han blev särskilt uppskattad i Sverige, där hans vänskap med operasångerskan Jenny Lind, ”den svenska näktergalen”, blev legendarisk.
Ett liv fyllt av ensamhet
Trots sin framgång och internationella berömmelse förblev Andersen ensam större delen av sitt liv. Han upplevde flera obesvarade förälskelser, både i kvinnor och män, men han gifte sig aldrig och hade inga barn. Hans osäkerhet och längtan efter kärlek återspeglas i många av hans verk.
Hans Christian Andersen avled den 4 augusti 1875 vid 70 års ålder och begravdes på Assistens kyrkogård i Köpenhamn. Hans sagor och berättelser lever dock vidare och har inspirerat generationer. De är inte bara en del av Danmarks kulturarv utan tillhör hela världen. Andersen är i dag hyllad som en av historiens största sagoberättare, och hans verk fortsätter att fascinera och beröra människor i alla åldrar.
Bibliografi (urval)
Titel | År |
---|---|
Prinsessan på ärten | 1835 |
Elddonet | 1835 |
Tummelisa | 1835 |
Kejsarens nya kläder | 1837 |
Den lilla sjöjungfrun | 1837 |
Den fula ankungen | 1844 |
Den lilla flickan med svavelstickorna | 1846 |
Dummerjöns | 1855 |
Mitt livs äventyr | 1855 |