Skip to main content

Ares, en av de tolv olympiska gudarna, är krigets gud i den grekiska mytologin. Hans roll skiljer sig avsevärt från hans romerska motsvarighet, Mars, som i Rom betraktades som en av de mest centrala och ärade gudarna. I det antika Grekland var Ares dock en mer omstridd figur – ofta förknippad med våld, blodtörst och krigets destruktiva natur.

Ares och hans romerska motsvarighet Mars

Medan Ares representerar krigets vilda och kaotiska sida, framställs Mars i romersk mytologi som en strategisk, heroisk och mer civiliserad gud. Skillnaden speglar de två kulturers attityder till krig: grekerna såg på kriget som ett nödvändigt ont och hyllade i stället visdom och strategi, medan romarna dyrkade Mars som en viktig symbol för deras expansiva militära imperium.

Grekerna betraktade ofta Ares med viss skepsis och till och med förakt. Detta kan kopplas till att han ofta representerade det blinda våldet snarare än de taktiska aspekterna av krig, vilka istället tillskrevs Athena.

Ares och Athena: Två sidor av krigets gudomlighet

Ares stod i stark kontrast till Athena, gudinnan för strategi och rättvisa krig. Medan Athena hedrades för sin intelligens och skicklighet i att planera och leda strider, förknippades Ares med våldets otyglade krafter – en förstörare snarare än en skyddshelgon.

I det trojanska kriget, som beskrivs i Homeros Iliaden, tog Ares parti för trojanerna. Detta ställde honom mot Athena, som kämpade på grekernas sida. I en dramatisk scen besegras Ares av Athena, vilket understryker hennes överlägsenhet och grekernas förkärlek för strategi framför råstyrka.

Ares’ ursprung och familj

Ares var son till Zeus och Hera, två av de mest inflytelserika olympiska gudarna. Deras relation var ofta turbulent, och detta stormiga förhållande återspeglas i Ares våldsamma och oberäkneliga natur.

Syskon och släktingar

Ares var inte den enda krigsrelaterade gudomen i sin familj. Han delade många drag med sina syskon och släktingar:

  • Enyo: Hans tvillingsyster, som även kallades ”Krigets Gudinna”. Hon åtföljde ofta Ares på slagfältet.
  • Eris: Grälets gudinna och en annan av Ares släktingar. Enligt vissa källor, som Iliaden, var hon hans syster, medan andra texter, såsom Hesiodos Theogonin, anger henne som hans bror.
  • Afrodite: Ares älskarinna och kärlekens gudinna, med vilken han hade flera barn.

Barn till Ares

Ares fick många barn med både gudinnor och dödliga kvinnor. Hans mest kända barn inkluderar:

  • Fobos (Rädsla) och Deimos (Skräck): Tillsammans med Afrodite födde han dessa två söner, som personifierade de känslor Ares ingav på slagfältet.
  • Harmonia (Harmoni) och Eros (Kärlek): Två andra barn med Afrodite, som representerade mer positiva aspekter av deras relation.
  • Astyoche: En dödlig kvinna som födde honom barnen Askalafos och Ialmenos, båda krigare i den grekiska mytologin.

Berättelser och myter om Ares

Ares framträder i flera antika myter, där han ofta skildras som passionerad, våldsam och impulsiv. Här är några av de mest kända berättelserna om krigsguden:

Kärleksaffären med Afrodite

En av de mest berömda myterna om Ares handlar om hans kärleksaffär med Afrodite. Trots att hon var gift med smidesguden Hefaistos hade Afrodite och Ares en förbjuden relation. Deras affär avslöjades när Hefaistos smidde ett magiskt nät som fångade dem i en komprometterande situation. De fördes inför de andra gudarna i Olympen och förödmjukades offentligt.

Innan deras relation avslutades, hann Ares, förklädd till ett vildsvin, döda sin rival Adonis, en dödlig älskare till Afrodite. Denna handling visar Ares mer primitiva och hämndlystna sida.

Ares och Amasonerna

Amasonerna, ett krigiskt kvinnofolk, var enligt myten ättlingar till Ares. De var kända för sin skicklighet i strid och för att de avstod från traditionella könsroller. Enligt legenden ska de ha skurit av sig ett bröst för att bättre kunna hantera sina vapen, även om de i konsten ofta avbildas med båda brösten intakta.

Amasonerna sades bo i nordöstra Mindre Asien och levde i ett samhälle där män endast användes för reproduktion. Efter befruktning behölls flickorna, medan pojkar övergavs eller återfördes till sina fäder.

Herakles och Hippolytes bälte

En av de mest kända berättelserna om amasonerna involverar hjältedådet där Herakles tvingas hämta amasondrottningen Hippolytes bälte som en del av sina tolv stordåd. Enligt legenden ledde detta till en strid mellan Herakles och amasonerna.

Ares i konst och kultur

I den grekiska konsten avbildas Ares ofta som en stilig, skäggig man iklädd rustning, hjälm och med spjut och sköld. Trots hans roll som en av de olympiska gudarna, är hans framställningar färre än många av hans gudomliga kamrater. Detta speglar hans mindre populära ställning i det grekiska samhället.

I modern tid har Ares blivit en återkommande karaktär i populärkultur. Han dyker upp i filmer, TV-serier och datorspel som en symbol för destruktivt våld och obalanserad kraft. Hans roll i berättelser som DC Comics Wonder Woman visar på hur hans myt fortsätter att fascinera och skrämma.

Ares’ betydelse i mytologin och historien

Ares är en komplex figur i den grekiska mytologin – älskad av få, fruktad av många och djupt respekterad för sin roll som förkroppsligandet av krigets våld. Genom att kontrastera honom med gudar som Athena och Mars kan vi bättre förstå hur olika kulturer såg på konflikt och krig.

Hans berättelser, från kärleksaffären med Afrodite till hans roll i amasonernas myter, ger oss en inblick i både hans destruktiva och mänskliga sidor. I slutändan påminner Ares oss om krigets dualitet – en kraft som kan skapa och förstöra, och som alltid måste hanteras med försiktighet.

Var Henrik VIII verkligen en hopplös romantiker?
Henry VIII
Var Henrik VIII verkligen en hopplös romantiker?Kungar och drottningarStorbritannienUtforskande Artiklar

Var Henrik VIII verkligen en hopplös romantiker?

Henrik VIII är mest känd för sina många äktenskap och sin hänsynslösa behandling av sina hustrur, där två av dem mötte döden genom halshuggning. Men bakom hans rykte som kvinnotjusare…
Redaktionen2024-10-22 Läs mer
Islands vulkaner – En översikt
Islands vulkaner
Islands vulkaner – En översiktUtforskande Artiklar

Islands vulkaner – En översikt

Islands vulkaner har spelat en central roll i dess geografiska och kulturella utveckling. Denna artikel syftar till att ge en djupgående översikt av Islands vulkaniska historia, och hur den har…
Redaktionen2024-01-08 Läs mer
Befrielsekriget (1521–1523) – Sveriges Vägen till Självständighet
Här är en kraftfull illustration av Sveriges befrielsekrig (1521–1523), där Gustav Vasa leder sina styrkor mot självständighet från Kalmarunionen. Scenen fångar den beslutsamhet och uthållighet som präglade kampen, med historiska detaljer som symboliserar Sveriges väg till frihet.
Befrielsekriget (1521–1523) – Sveriges Vägen till SjälvständighetSveriges historiaSvenska krig

Befrielsekriget (1521–1523) – Sveriges Vägen till Självständighet

Befrielsekriget (1521–1523) var en avgörande händelse i svensk historia som markerade slutet för Kalmarunionen och Sveriges steg mot självständighet. Under Gustav Vasas ledarskap reste sig Sverige mot unionskungen Kristian II,…
Redaktionen2024-12-22 Läs mer

Lämna en kommentar

Pin It on Pinterest