Jerusalem: En stad präglad av historia, religion och konflikt

Jerusalem är en stad med enorm historisk, religiös och politisk betydelse, belägen i ett område som präglas av komplexa gränsdragningar och konflikter. Geografiskt ligger Västjerusalem inom Israels erkända territorium, medan Östjerusalem är en del av Västbanken, som enligt internationell rätt är ockuperat av Israel men som palestinierna gör anspråk på som en del av sin framtida stat. Staden har varit en delad plats genom historien, där både Israel och Palestina ser den som sin huvudstad, vilket gör Jerusalem till en central punkt i Mellanösterns konflikt och fredsprocess.

Tidiga Jerusalems historiska rötter

Jerusalem är en av världens äldsta städer, med mänskliga bosättningar som tros ha uppstått redan runt 3500 f.Kr. Tack vare sitt strategiska läge mellan viktiga handelsvägar i Mellanöstern blev staden snabbt en kulturell och religiös knutpunkt. Dess tidiga historia är präglad av erövringar, omvälvningar och ett växande andligt arv som gör Jerusalem unikt för tre av världens största religioner: judendomen, kristendomen och islam.

Under kung Davids regeringstid, cirka 1000 f.Kr., erövrades Jerusalem från jebuséerna och gjordes till huvudstad för det judiska kungariket. David valde staden både för dess centrala läge och för dess befästningar, vilket gjorde den idealisk som administrativt och religiöst centrum. Hans son, kung Salomo, byggde det första templet cirka 40 år senare, en monumental helgedom som kom att bli hjärtat av judisk tillbedjan och en symbol för det judiska folkets förbund med Gud.

Genom århundradena har Jerusalem varit centrum för otaliga imperiers strider, vilket gjort att staden ofta skiftat härskare. Några av de mest betydelsefulla händelserna i stadens tidiga historia inkluderar:

• Förstörelsen av det första templet av babylonierna år 586 f.Kr.
  Under den babyloniske kungen Nebukadnessar II erövrades Jerusalem, templet förstördes och en stor del av den judiska befolkningen fördes i exil till Babylon. Denna händelse markerade slutet på det första judiska kungariket och är en av de mest dramatiska episoderna i den judiska historien.
• Återuppbyggnaden av templet och persernas maktövertagande
  Cirka 50 år senare tillät den persiske kungen Kyros den store judarna att återvända till Jerusalem och återuppbygga templet, som kom att kallas det andra templet. Under persiskt styre blomstrade Jerusalem som ett religiöst och kulturellt centrum.
• Alexander den stores erövring år 332 f.Kr.
  Efter att Alexander den store erövrade regionen blev Jerusalem en del av det hellenistiska riket. Grekisk kultur och filosofi började påverka staden, vilket skapade spänningar med det judiska samhället, särskilt när Seleukiderna försökte påtvinga grekisk religion.
• Den romerska perioden och Jesus korsfästelse
  Efter romarnas maktövertagande år 63 f.Kr. blev Jerusalem en del av det romerska imperiet. Under denna tid verkade Jesus i och omkring staden, och enligt kristen tradition korsfästes han där omkring år 30 e.Kr. Jerusalems roll som centrum för kristendomen började ta form, och staden blev snart en viktig plats för kristna pilgrimer.
• Förstörelsen av det andra templet av romarna år 70 e.Kr.
  Efter ett judiskt uppror mot romarna belägrades Jerusalem, och det andra templet förstördes under kejsar Titus. Denna förstörelse markerade början på den judiska diasporan och förändrade stadens religiösa och kulturella landskap radikalt.
• Profeten Muhammeds himmelsfärd
  Enligt islamisk tradition genomförde profeten Muhammed sin nattliga resa till Jerusalem (Isra och Miraj) och steg upp till himlen från klippan på Tempelberget. Denna händelse gör staden till den tredje heligaste platsen inom islam, efter Mecka och Medina.

Jerusalems tidiga historia är således inte bara präglad av konflikter och maktskiften utan också av dess växande betydelse som en helig stad för flera religioner. Dessa lager av historia och andlighet har bidragit till att forma stadens unika identitet och dess centrala plats i både religiösa och politiska berättelser.

Ottomanska riket och modern historia

Jerusalem gick under det Osmanska rikets kontroll år 1516, när osmanska styrkor under ledning av sultan Selim I erövrade området från det mamlukiska sultanatet. Under de kommande 400 åren styrdes staden som en del av det större Osmanska riket, vilket förde med sig stabilitet och möjliggjorde för olika religiösa grupper att samexistera.

Ottomanska perioden (1516–1917)

Under den osmanska eran blev Jerusalem en provinsstad inom riket och administrerades från Damaskus och senare från Istanbul. Trots att Jerusalem inte hade någon strategisk betydelse som handelscentrum eller militär bas, ansåg sultanerna staden vara av stor religiös vikt, särskilt för islam.

• Stadens arkitektur och befolkning: Sultan Suleiman den store (regerade 1520–1566) lät bygga om stadens murar, som fortfarande står kvar idag. Han förbättrade också vattenförsörjningen och beordrade restaureringar av viktiga religiösa platser, som Klippdomen och al-Aqsa-moskén. Under denna tid växte stadens befolkning, som bestod av muslimer, judar och kristna. Varje grupp levde i sina respektive kvarter, vilket lade grunden för de fyra kvarteren i Gamla staden som finns än idag: det muslimska, judiska, kristna och armeniska kvarteren.
• Religiös tolerans och beskattning: Osmanska härskare upprätthöll en viss grad av religiös tolerans och lät pilgrimer från hela världen besöka sina heliga platser. Men icke-muslimer var också föremål för särskilda skatter och juridiska restriktioner, vilket skapade en hierarki mellan de religiösa grupperna.

Brittiska mandatet (1917–1948)

Efter det osmanska rikets fall under första världskriget blev Jerusalem en del av det brittiska Palestinamandatet, enligt beslut av Nationernas Förbund. Brittiska trupper tog kontroll över staden år 1917 under general Edmund Allenbys ledning.

Under det brittiska styret blev Jerusalem återigen en stad av stor politisk betydelse. Den judiska invandringen till Palestina ökade kraftigt, särskilt efter Förintelsen under andra världskriget. Detta ledde till ökande spänningar mellan judar och araber, som båda gjorde anspråk på Jerusalem som sin historiska och religiösa huvudstad.

Brittiska myndigheter försökte balansera mellan de två grupperna, men konflikterna eskalerade och kulminerade i FN:s delningsplan från 1947, som föreslog att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat, med Jerusalem som en internationell zon under FN:s kontroll. Förslaget accepterades av judiska ledare men avvisades av arabiska stater, vilket ledde till krig.

Jerusalem efter Israels grundande (1948–1967)

När staten Israel utropades 1948 bröt det första arabisk-israeliska kriget ut. Under kriget delades Jerusalem:

• Västjerusalem blev en del av Israel, medan
• Östjerusalem, inklusive Gamla staden och många av de heliga platserna, hamnade under jordansk kontroll.

Denna delning ledde till att judiska invånare i Östjerusalem tvingades fly, och judiska heliga platser som Västra muren blev otillgängliga för judiska pilgrimer. Samtidigt upplevde Västjerusalem en snabb tillväxt som Israels faktiska huvudstad.

Sexdagarskriget och Israels kontroll (1967–nutid)

År 1967, under det så kallade sexdagarskriget, tog Israel kontroll över Östjerusalem och hela Västbanken. Efter kriget annekterade Israel officiellt Östjerusalem och förenade staden under sin administration. Denna åtgärd erkänns dock inte internationellt, och FN betraktar Östjerusalem som ockuperat område.

Trots annekteringen tillåts det islamiska Waqf fortsatt styra Klippdomen och al-Aqsa-moskén, medan Israel kontrollerar säkerheten. Detta delade ansvar har varit en källa till upprepade spänningar och våldsamma sammanstötningar mellan israeler och palestinier.

Idag är Jerusalem en av de mest omtvistade städerna i världen. Israel ser staden som sin ”eviga och odelade huvudstad,” medan palestinier gör anspråk på Östjerusalem som huvudstad i en framtida palestinsk stat. Dessa motstridiga anspråk har gjort Jerusalem till en central punkt i den israelisk-palestinska konflikten och ett symboliskt hjärta för politisk och religiös rivalitet i regionen.

Jerusalems historiska och religiösa betydelse, tillsammans med dess moderna politiska roll, gör det till en unik stad som står i centrum för både fredssträvanden och konflikter.

Heliga platser i Jerusalem

• Heliga gravens kyrka: Enligt kristen tradition är detta platsen där Jesus korsfästes och återuppstod.
• Tempelberget: Detta område är centralt för alla tre religionerna och inkluderar Västra muren, Klippdomen och al-Aqsa-moskén.
• Västra muren: En helig plats för judar, då det är det närmaste de kan komma det förstörda templet.
• Klippdomen och al-Aqsa-moskén: Heliga platser inom islam där profeten Muhammed tros ha stigit till himlen.

Israelisk-palestinsk Konflikt

Sedan staten Israel utropades 1948 har Jerusalem varit en central och mycket omtvistad fråga i konflikten mellan israeler och palestinier. Staden, som har djup historisk och religiös betydelse för båda parter, är en symbol för deras respektive nationella identiteter och anspråk på suveränitet. Trots Israels kontroll över hela Jerusalem sedan 1967 har konflikten kring stadens status förblivit olöst och är en av de största hindren för en fredlig lösning i regionen.

Efter det första arabisk-israeliska kriget 1948 delades Jerusalem mellan Israel och Jordanien. Israel styrde Västjerusalem och etablerade där sina regeringsinstitutioner, medan Östjerusalem, inklusive Gamla staden och heliga platser som Tempelberget och Västra muren, hamnade under jordansk kontroll. Denna delning förstärkte den symboliska betydelsen av staden för båda sidor.

Under sexdagarskriget 1967 erövrade Israel Östjerusalem och annekterade det kort därefter, vilket ledde till en de facto-förening av staden under israelisk kontroll. Annekteringen har dock aldrig erkänts av det internationella samfundet, och FN betraktar Östjerusalem som ockuperat område.

Tempelberget, som på arabiska kallas Haram al-Sharif, är en av de mest omtvistade platserna i Jerusalem. För judar är det platsen för de två förstörda templen, medan muslimer ser det som den plats där profeten Muhammed steg upp till himlen. Här finns både al-Aqsa-moskén och Klippdomen, två av islams heligaste platser.

Efter 1967 gav Israel administrativ kontroll över Tempelberget till det islamiska Waqf-rådet, medan Israel behöll ansvar för säkerheten. Judar tillåts besöka området, men enligt israelisk lag är det förbjudet för dem att be där. Trots detta har vissa israeliska grupper krävt att bönerestriktionerna ska hävas, och vissa extremister har föreslagit att ett tredje judiskt tempel ska byggas på platsen, vilket väckt starka reaktioner bland muslimer och intensifierat spänningarna.

Anspråk på Jerusalem som huvudstad

Både israeler och palestinier ser Jerusalem som sin rättmätiga huvudstad, vilket ytterligare försvårar en lösning av konflikten.

• Israel: Sedan 1980 har Israel officiellt förklarat hela Jerusalem som sin ”eviga och odelade huvudstad.” Trots detta har de flesta länder sina ambassader i Tel Aviv, eftersom de inte erkänner Israels suveränitet över Östjerusalem.
• Palestina: Palestinier ser Östjerusalem som huvudstaden i en framtida palestinsk stat och motsätter sig starkt Israels kontroll över området.

Denna dubbelhet har skapat en symbolisk och praktisk låsning i förhandlingarna mellan parterna.

Konflikten om Jerusalem har ofta lett till våldsamma sammandrabbningar och protester. Ett av de mest kända exemplen är den andra intifadan, som utbröt år 2000 efter att Israels dåvarande oppositionsledare Ariel Sharon besökte Tempelberget, vilket sågs som en provokation av många palestinier. Under den andra intifadan, som varade i flera år, dog tusentals människor, och relationerna mellan de två sidorna försämrades ytterligare.

Jerusalems status är en central fråga i den internationella diplomatin kring Mellanösternkonflikten. FN:s resolutioner har konsekvent slagit fast att Jerusalem ska vara en delad stad och en del av en tvåstatslösning, men det har varit svårt att nå en överenskommelse.

År 2017 erkände USA:s dåvarande president Donald Trump Jerusalem som Israels huvudstad och flyttade den amerikanska ambassaden dit från Tel Aviv. Beslutet möttes av jubel i Israel men av stark kritik från palestinier och många andra länder, som såg det som ett brott mot tidigare internationella överenskommelser.

Idag är Jerusalem en stad präglad av både mångfald och djupt rotade spänningar. Förhandlingar om stadens framtid förblir avgörande för att nå en hållbar fred i regionen, men skillnaderna i de båda parternas krav och den religiösa och historiska betydelsen av staden gör den till en av de mest svårlösta frågorna i den israelisk-palestinska konflikten.